preloader

5 september 2026

Granskningarna ger olika bilder – vad beror det på?

Av Mats Ek 22 mars 2026

Senast uppdaterad 22 mars 2026

Upphandlingen av entreprenaden för golvbytet i Aspenskolans gymnastikhall sommaren 2024 har väckt frågor om hur Tierps kommunfastigheter AB (TKAB) och dess dotterbolag Tierpsbyggen AB hanterar inköp och avtal.

En extern juridisk granskning har genomförts, men den är avgränsad till vissa regelverk. Samtidigt visar en ny revisionsrapport på brister i styrning och kontroll.

Två granskningar – två olika bilder.

Affären som väckt frågor

Bytet av golvet i Aspenskolans gymnastikhall har blivit föremål för kritik efter uppgifter om brister i upphandlingsprocessen. I mejl till bolaget ifrågasätts hanteringen, bland annat med hänvisning till möjliga jävsförhållanden.

En av bolagets projektledare är släkt med den entreprenör som tilldelades kontraktet och har dessutom tidigare varit anställd i företaget

I mejlkonversationen, som Nya Tierpsposten tagit del av, skriver en representant för bolaget:

Sorry X, du har helt rätt, kan vi höras av på telefon?


FAKTA: De kommunala bolagen

TKAB – Tierps kommunfastigheter AB
Kommunägt bolag som ansvarar för kommunens fastigheter.

AB Tierpsbyggen (ABTB)
Dotterbolag som ansvarar för drift, underhåll och entreprenader.

Styrning
• Aktiebolagslagen (ABL)
• Ägardirektiv från kommunen
• Kommunala riktlinjer och policys

Bolagen är egna juridiska personer men ingår i kommunkoncernen.

En granskning med tydliga avgränsningar

Vid ett styrelsemöte den 6 december 2024 fick VD i uppdrag att anlita Agenda Advokatbyrå för en extern granskning. Av protokollet framgår dock inte hur uppdraget närmare skulle avgränsas.

När Nya Tierps-Posten kontaktar advokatbyrån hänvisar de till sin rapport. Den bygger på genomgång av dokumentation och intervjuer, men omfattar inte alla relevanta underlag. Bland annat ingår inte tidigare revisionskritik från KPMG (KS/2024:1186:2).

Granskningen fokuserar i huvudsak på entreprenadrättsliga frågor och vissa delar av upphandlingsprocessen.

I rapporten konstateras att:

  • upphandlingsförfarandet inte hanterats helt korrekt (bland annat saknades avtalsspärr)
  • det finns förbättringspotential i projektens genomförande

Samtidigt förs ett resonemang om att kommunallagens jävsregler inte är direkt tillämpliga på kommunala bolag.

Vad prövades – och vad prövades inte?

Den juridiska analysen i advokatrapporten utgår främst från:

  • aktiebolagslagen (ABL)
  • entreprenadrätt (ABT 06)
  • delar av upphandlingslagstiftningen

Kommunalrättsliga aspekter och frågor om intern styrning och kontroll behandlas däremot endast översiktligt.

Det innebär att rapporten i första hand besvarar en snäv fråga:

om det föreligger ett formellt lagbrott.


Två typer av granskning

EXTERN GRANSKNING (ADVOKAT)

– Snäv juridisk prövning
– Avgränsat uppdrag

REVISION

– Bred systemgranskning
– Fokus på kontroll och ansvar


Ny revision granskar helheten

Den 14 januari 2026 publicerades en rapport från Azets Revision & Rådgivning, på uppdrag av kommunens revisorer.

Till skillnad från advokatgranskningen omfattar denna:

  • kommunallagen
  • upphandlingslagstiftningen
  • interna riktlinjer och policydokument

Syftet är att bedöma om styrning och kontroll fungerar i praktiken.

Återkommande kritik

Azets gör bedömningen att bolagens styrning och kontroll endast delvis är ändamålsenlig.

Särskilt pekar rapporten på:

  • bristande riskhantering
  • svag uppföljning
  • risk för otillåtna direktupphandlingar

För AB Tierpsbyggen konstateras att bolaget inte i tillräcklig utsträckning har identifierat och hanterat risker kopplade till upphandling.

I en registeranalys framkommer även brister i dokumentation och avtalsefterlevnad, bland annat:

  • leverantörer med avtal som inte registrerats korrekt
  • osäkerhet kring förlängning av avtal
  • inköp som riskerar att falla utanför regelverket

Styrdokument finns – men följs de?

En central iakttagelse i revisionsrapporten är att det finns riktlinjer och policydokument som ska styra upphandlingar inom kommunkoncernen.

Dessa innehåller bland annat krav på att:

  • upphandlingar ska genomföras objektivt
  • personliga intressen får inte påverka beslut

Samtidigt visar granskningen att efterlevnaden brister.

Problemet framstår därmed inte som en brist på regler – utan som en fråga om hur de tillämpas i praktiken.

Styrelsens ansvar

Revisionen lyfter även frågor om bolagens styrning på styrelsenivå.

Det saknas systematisk återrapportering av centrala nyckeltal, såsom:

  • avtalsefterlevnad
  • leverantörstrohet
  • upphandlingsbrister

Styrelsen utvärderar inte heller regelbundet upphandlingsprocessen.

Det innebär att brister riskerar att inte upptäckas eller åtgärdas i tid.

Två bilder av samma verklighet

Advokatgranskningen och revisionsrapporten utgår från olika perspektiv – och landar därför i olika slutsatser.

Den ena prövar om ett lagbrott kan konstateras.
Den andra granskar om systemet fungerar.

Tillsammans pekar de dock mot en gemensam fråga:

Hur säkerställs att regler om objektivitet och korrekt upphandling faktiskt efterlevs i praktiken?

Frågan om helhetsbilden

När en granskning begränsas till en snäv juridisk prövning, samtidigt som andra rapporter visar på bredare strukturella brister, uppstår en central fråga:

Fångas hela bilden?

Detta rör inte bara en enskild upphandling, utan hur kommunens bolag styrs, kontrolleras och följs upp.


Källor

  • Azets revisionsrapport (KS/2026:86:2)
  • Extern granskning (Agenda Advokatbyrå)

Fortsättning följer:

I nästa del granskar vi hur kommunallagen förhåller sig till kommunala bolag – och vad det innebär i praktiken för ansvar, styrning och tillsyn.

Författare

Av Mats Ek