Av Mats Ek 
Senast uppdaterad 18 december 2025
Granskning, Nya Tierps-Posten
När UNT rapporterar om Tierp Arenas planerade terrängbana ges bilden av att kommunstyrelsens ordförande Sara Sjödal (C) ”på egen hand” stoppat projektet genom ett brådskande ordförandebeslut. Framställningen antyder att en enskild politiker ingripit mot ett utvecklingsprojekt som enligt bolaget efterfrågas av bland annat Försvarsmakten.
En genomgång av kommunens egna protokoll och tjänsteutlåtanden visar dock en annan beslutshistorik – och andra motiv än dem som lyfts fram i UNT:s artikel.
Utskottet var enhälligt – och följde tjänstemännens bedömning
Enligt protokollet från Utskottet för samhällsbyggnad den 11 augusti 2025 beslutade utskottet enhälligt att:
- förbjuda den anmälda åtgärden,
- hänvisa Tierp Arena till att söka tillstånd för deponering,
- samt låta beslutet gälla omedelbart.
Av protokollet framgår att utskottet ställde sig bakom den bedömning som kommunens tjänstemän gjort i både tjänsteutlåtande och tjänsteyttrande. Där anges bland annat att:
- verksamheten inte har kunnat visa att åtgärden fyller ett faktiskt syfte,
- avfallet inte ersätter något traditionellt anläggningsmaterial,
- den föreslagna mängden massor – cirka 16 600 kubikmeter (30 000 ton) – bedöms som onödigt stor
- föroreningsgraden i massorna inte är tillräckligt utredd,
- samt att åtgärden i praktiken bedöms vara bortskaffande av avfall, inte återvinning.
Tjänstemännen ifrågasätter också varför delar av terrängbanan skulle behöva byggas upp till cirka två meters höjd med externa massor, när samma funktion enligt kommunens bedömning skulle kunna uppnås genom schaktning i befintlig mark.
Miljörättsliga risker i fokus
I handlingarna lyfts framför allt miljörättsliga risker fram. Kommunen konstaterar att underlaget inte tillräckligt tydligt redovisar:
- vilken typ av massor som ska användas,
- hur stor mängd av respektive avfallsfraktion som avses tas emot,
- eller om massorna är förorenade.
I tjänsteutlåtandet sammanfattas bedömningen med formuleringen:
“Åtgärden är inte ett återvinningsförfarande, utan bedöms istället vara bortskaffande av avfall.”
– Tjänsteutlåtande, Miljö- och hälsoskyddsenheten, Tierps kommun
Kommunens bedömning görs med stöd i Miljöbalkens försiktighetsprincip samt rättspraxis från Mark- och miljööverdomstolen, där det slås fast att återvinning för anläggningsändamål endast föreligger om avfallet ersätter ett faktiskt konstruktionsmaterial och fyller ett tydligt tekniskt syfte. I annat fall ska åtgärden betraktas som deponering, vilket kräver tillståndsprövning.
Liknande upplägg – där stora volymer så kallade fyllnadsmassor hanterats utan fullständig prövning – har i andra kommuner lett till omfattande miljöproblem. Det mest uppmärksammade exemplet är den så kallade Think Pink-härvan. Det är mot denna bakgrund som kommunens försiktighetsbedömning ska förstås.
Varför ett brådskande beslut?
I UNT:s artikel framställs beslutet som ovanligt skyndsamt. Kommunens handlingar beskriver dock en annan realitet.
Vid anmälningar om användning av avfall för anläggningsändamål gäller tydliga tidsfrister. Om tillsynsmyndigheten inte fattar beslut inom föreskriven tid kan verksamhetsutövaren i praktiken påbörja mottagandet av massor, även om ärendet senare skulle stoppas.
I det aktuella fallet rör det sig om:
- cirka 16 600 kubikmeter,
- motsvarande 30 000 ton massor,
- med enligt kommunen otillräckligt utredd föroreningsgrad.
En utebliven reaktion inom tidsfristen hade därmed kunnat innebära att massor började köras in innan kommunen hunnit ingripa, vilket i efterhand kan leda till långdragna och kostsamma rättsprocesser.
Mot denna bakgrund framstår användningen av ordförandebeslut som ett verktyg för att säkerställa att lagstiftningens tidskrav efterlevs – inte som ett sätt att kringgå den politiska processen.
En annan bild än den som förmedlas
UNT:s artikel ger intrycket av att beslutet huvudsakligen är ett politiskt ingripande från en enskild företrädare. Kommunens handlingar visar i stället att:
- utskottet var enhälligt i sin bedömning,
- tjänstemännens analys var entydig,
- ansökan bedömdes ha brister i syfte, konstruktion, volymer och miljöunderlag,
- och att huvudfrågan gällde risk för otillåten deponering, inte motstånd mot verksamhetsutveckling.
Beslutet var således redan berett när ordförandebeslutet fattades. Det handlade om att hantera tidsfristen i ett tillsynsärende – inte om att omkullkasta en pågående politisk prövning.
Vad saknas i rapporteringen?
UNT:s artikel bygger i huvudsak på uppgifter från Tierp Arena och återger bolagets beskrivning av ärendet. Kommunens beslutsunderlag – som innehåller de miljörättsliga bedömningar som låg till grund för avslaget – redovisas däremot inte i artikeln.
Det innebär att läsaren inte får ta del av de överväganden som enligt handlingarna varit avgörande för beslutet: lagkrav, miljörisker, bristande underlag och konsekvenserna av uteblivet ingripande.
Ärende:
Anmälan om återvinning av avfall för anläggningsändamål (terrängkörningsbana) på fastigheten Svanby 5:18.
Diarienummer: EDP/TK-2025-1361
